söndag 26 januari 2020

En tur till Limhamn

...där det gamla och nya möts
Sill och cement skapade Limhamn - här vy från fiskehamnen med Ön i bakgrunden...

Jag börjar med en tidig lunch bestående av en rejäl silltallrik på fiskrökeriet invid hamnen...

...och tittar sen på vyerna som förändrats - cementfabriken är borta så när som på tre silos, övriga byggnader bortom hamnen är nya för mig (och mycket mera är på gång på det gamla fabriksområdet)...

Vid gamla Dragörkajen står detta höghus...

...och där båtarna från danska sidan kom in och lade till har vi nu dessa moderna vyer...

Vid Strandgatan känner jag igen några av husen till höger, men i övrigt är mycket förändrat (rakt fram såg man alltid cementfabrikens grå byggnader)...

Jag cyklar söderut längs Strandvägen och stannar till vid statyn av "Limhamnskungen" R F Berg, även disponent för Skånska Cement i Malmö...

En liten sväng inom småbåtshamnen...

...och utsikten mot det gamla höghuset Stranden från 1961, även kallat "Sillaskrapan" - här ser man den ljusa blågröna färgen som skapas av att ljuset reflekteras i fasadens aluminiumkassetter...

En liten bit längre fram har vi de gamla fiskehoddorna som vårdas av Limhamns miljöförening...

Det finns en anledning till att hoddorna står just här...

...nämligen den lilla kåsehamnen där man drog in båtarna i lä. Limhamn har ingen lång historia som fiskeläge, det var först på 1820-talet man började fiska i liten skala.  Expansionen i slutet av 1800-talet berodde huvudsakligen på kalkbrottet och cementfabriken...

På andra sidan vägen ser jag denna magnifika villa, kallad Villa Vegga, uppförd i Klagshamnsflinta och cementsten från Limhamn - detta som exempel på de villor som mera välbärgade personer lät bygga åt sig ut med havet söder om fiskarnas och fabriksarbetarnas kvarter...

Jag vänder åter, här vy mot hamnarna och Ön i bakgrunden...

På andra sidan Strandvägen Sillaskrapan, nu betraktad från söder - efter höghuset svänger jag höger in på Linnégatan upp mot Limhamns torg...

...där jag betraktar denna byggnad, som nu är församlingshem, men som förr var först kommunalhus och sen polisstation...

Utmed torgets norra sida går Tegnérgatan och här kan man se exempel på den lägre bebyggelsen i form av envånings gatuhus och även en del äldre hyreshus...

Limhamn fick en egen skola 1850 som fick namnet Tegnérskolan och byggnaderna ligger kvar här vid Tegnérgatan - idag är det förskola i ena halvan av huset och konsthall i den andra...

Runt hörnet kan man titta ner längs Gamla gatan med flera hus från 1800-talet...

Väster om och parallellt med går Kalkbrottsgatan - tittar man ner ser man att det finns en bit järnvägsräls kvar här...

Detta var en gång Brottets bana, som den kallades, eftersom på den fördes kalkstenen från brottet ner till fabriken...

Ytterligare ett kvarter västerut och jag passerar över Järnvägsgatan...

...och svänger in på Rabygatan (gammalt skånskt uttryck där hus låg på rad)...

Det är denna radhuslänga från 1860-talet jag vill titta på, Rabygatan 3,5,7 och 9...

En klassisk räcka av små arbetarbostäder som går på tvären mot Rabygatan (de följer en gammal gatusträckning) - ägarna har förstått husens värde och underhållit dem kontinuerligt...

På andra sidan Rabyvägen fortsätter husraden snett in i form av Valbygränd (i bakgrunden Limhamns gamla brandstation)...

Ute på Järnvägsgatan igen med dess härliga blandning av hus...

Walhalla kallas detta hus på Järnvägsgatan 24, en hörnbyggnad som drar blickarna till sig - huset, som är från 1907, har lägenheter och i bottenplanet butikslokaler...

Korsningen Linnégatan och Kalkbrottsgatan - jag följer den senare söderut...

...till utsiktsplatsen vid kalkbrottet vid Annetorpsvägen. Kalkstenen ligger ytligt här och folk har tagit tillvara den ända sen medeltiden, i liten skala. På 1800-talet och med cementfabriken blev det storskalig kalkbrytning i dagbrott...

Kalkbrottet är nu avsatt som ett naturreservat och ägs av Malmö kommun. När lugnet lade sig över brottet började den stora invandringen av djurarter - längs kanten runt kalkbrottet går en fyra kilometer lång promenadstig...

Min utflykt avrundas med ett besök på Limhamns muséum som är inrymt i före detta soldattorpet...

Där kan man bland annat se denna skattkista där tillgångarna förvarades på den tid Limhamn var en egen köping. I muséet pågår också en utställning om prisade hus i Limhamn...

Köket hemma hos soldaten...

Diskbänken med trävask...

Så här kan det ha sett ut hemma i vardagsrummet hos soldatfamiljen...

Bilderna från en utflykt till Limhamn söndag 19 januari 2020. Limhamns muséums hemsida hittar du här.

Se också på Skånska Resor:

Strövtåg på Gamla Väster

Ett besök i Rörsjöstaden

Kring Värnhemstorget

Kirseberg i Malmö


2 kommentarer:

  1. I Vill Vega Gustavsgatan 1 bodde jag 1958 med mamma, pappa och lillasyster. Vi var två familjer och ägaren som bodde i villan. Villan är byggd av en sjökapten, tyvärr har namnet försvunnit ur minnet och ägaren då vi bodde där var dotter till sjökaptenen.

    SvaraRadera
  2. Tack för din kommentar. Sjökaptenen hette John Lundwall och villan byggdes 1901, läser jag i en bok. Namnet Vegga lär vara hämtat från en udde med samma namn i Karlshamn där kaptenen växte upp som barn. Kapten Lundwall var bland annat med om att starta Limhamns sparbank. Tillsammans med sin engelska hustru Charlotte fick han fyra barn som nådde vuxen ålder. År 1991 bodde fortfarande en dotterdotter i huset.

    SvaraRadera