torsdag 23 juni 2016

Utflykten till Kulturens Östarp

...en genuin skånsk gårdsmiljö
Åtminstone sådant Skåne på många håll kunde te sig på 1800-talet och på vissa platser långt in på förra seklet...

Jag kommer vandrande från Veberöd och anländer först till Östarps Gästgivaregård där jag senare ska äta en mycket god lunch

Men först ska jag bekanta mig med omgivningarna

...och tar mig fram längs den här inspirerande vägen mellan resliga bokträd

På höger sida dyker strax upp detta lilla hus som är en malttorka. Malt framställdes av korn och användes sen när man bryggde öl.

Strax intill hittar man en brytestuga som användes för linframställning. Den är på bilden avstängd med rep eftersom den ska renoveras. I bakgrunden...

...en stubbamölla som från början har stått på Vipeholmsområdet i Lund

Här ligger också Möllegården som är privat bostad för arrendatorn

På motsatta sidan vägen ser jag vattenkvarnen som är från 1705 och som användes framför allt till att mala råg.

Gässen hälsar artigt på mig

Även getterna kommer fram en stund och uppmärksammar mig med sitt bräkande

Till och med grisarna verkar lite livade och närmar sig

Nu ska jag ta mig en titt på Gamlegård som är en fyrlängad korsvirkesgård från 1812

Särskilt ville jag titta på Gamlegårds trädgård...

...där man försökt återskapa gamla tiders allmogeträdgård

...men också delar av just denna trädgårds historia

Här finns fler än jag som uppskattar trädgården...

...och hönsen verkar gilla de röda vinbären som hos mig väcker minnen från barndomens somrar

...men nu är det dags att vända åter

...en sista blick ut över midsommarens ängsmarker

...innan jag bänkar mig vid gästgivaregårdens bord med en förnämlig ekologisk skånsk kalops till lunch (märkligt att det alltid är skånsk kalops när jag kommer till ett ställe, men jag tröttnar inte i första taget).



Hur kommer man då till Östarp? Med bil är det lätt, med buss krångligare. Från Malmö kan det gå att försöka pussla ihop SkåneExpressen 8 (som går från Malmö till Veberöd och Sjöbo) med buss 341 som går mellan Veberöd och Sjöbo via Blentarp (och som stannar vid Kulturens Östarp, nåja nästan). Man kan byta antingen i Veberöd eller i Sjöbo och komma till Östarp från båda håll.
Jag tyckte det blev för lång väntan just med den turen jag åkte, så jag gick istället Gamla Lundavägen från Veberöd till Östarp eftersom jag var sugen på lite motion. Det är dock inget jag vill rekommendera till någon annan. Smal väg med rätt mycket trafik och inte mycket plats för en gående.

Skånska Resor: Vindmöllan i Östarp

Skånska Resor: Vattenmöllan i Östarp


Bloggar om kultur, resor


Vattenmöllan i Östarp

...en vacker gammal kvarn
En vacker gammal vattenkvarn i en vacker omgivning vid Gamlegård i Kulturens Östarp

Möllan är byggd 1705 inte långt från denna plats, men flyttades hit när Kulturens Östarp ställdes i ordning 1924.

 Den användes framför allt för att mala råg

Konstruktionen lär ha funnits redan på romersk tid och var den vanligaste typen av kvarn i Skåne till långt in på 1800-talet





Bloggar om kultur, historia


Vindmöllan i Östarp

...en stubbamölla i skön miljö
Det är här den står, vid Möllegården i Kulturens Östarp

Från början stod den vid Vipeholmsområdet i Lund, flyttades till annan plats i Lund 1845...

...och sen till Kulturens Östarp 1924.

Det som kännetecknar stubbamöllor är att hela kvarnhuset måste vridas för att fånga vinden. De efterträddes sen av holländare, som bara vred den översta delen - stubbamöllor var dock kvar i drift till långt in på 1900-talet.

Denna pryder verkligen sin plats och utgör ett förskönande inslag i landskapet

Källa: Kulturens Östarp



Bloggar om kultur, historia


tisdag 21 juni 2016

Folkets Park i Malmö

...världens äldsta folkpark
Malmö Folkets Park - hit har folk gått i 125 år för att roa sig. Här stora entrén mot Amiralsgatan (program för midsommarfirandet se nedan).

Låt oss för ett ögonblick rikta blickarna mot den gamla entrén vid Norra Parkgatan. På 1800-talet hade Frans Suell, Malmö hamns skapare, anlagt en park för privat bruk här. Den köptes av Socialdemokratiska föreningen som öppnade området som en folkpark år 1891.

Om man vänder sig om (där man står vid gamla ingången) kan man se att Frans Suells gamla gårdshus, som kallas Lugnet, fortfarande står kvar på andra sidan "gatan" (det är cykelbana där nu).

Låt oss fortsätta parkturen. Det första som möter när man går in genom gamla entrén är Långa dammen. Den har funnits här från början.

Jag svänger till höger och på platsen där Arken låg tidigare finner jag något nytt, nämligen stadsodling i pallkragar. Du kan läsa mer om odlingsträdgården här.

Passerar en plats intill där det pågår intensiva och kreativa kojbyggen...

...och plaskdammen

Nästan dold under grönskan står en byst av Axel Danielsson, en av den malmöitiska arbetarrörelsens pionjärer och grundare av tidningen Arbetet.

Jag fortsätter min vandring bland redan kända lekplatser...

...och nytillkomna

En titt in på Far i hatten, en av de äldsta byggnaderna i parken. Matställe, scen och dansbana. För övriga matställen i parken se här. Det finns också platser där man kan grilla själv, liksom det går bra att sitta i gröngräset med egen matsäck.


Moriska paviljongen, mötes-, nöjes- och kulturpalats.

Danspalatset Amiralen, byggt 1940 i funkisstil.

Rosen

Terrariet eller Malmö Reptilcenter där du kan bekanta dig med ormar, ödlor och många andra djur.

Cuba Café med latinamerikanska toner, mat och drinkar. Cuba Café på Facebook.

Tiderna förändras och därmed utbudet i parken. Här är det farsan och jag som åker spöktåg i Malmö Folkets Park i början av 50-talet, när parken bara var hälften så ung som idag.

Bilderna från en parkvandring söndag 19 juni 2016

Midsommarfirande i Folkets Park




Bloggar om malmö, sommar


lördag 18 juni 2016

På besök i Vikingabyn

...Fotevikens Museum på riktigt
Onsdagen den 15 juni invigde jag årets sommarkort med en resa till Fotevikens museum. Buss 100 från Malmö till Höllviken tog tjugo minuter, därefter tio minuters promenad till muséet (det går även att ta buss 300 från Hyllie).

På nästan nolltid förflyttad tusen år tillbaka i tiden. Men först ska vi passera muséets entré med butik, café, restaurang och utställning

Utanför stadsvallarna hittar vi dessa av museifolket egenhändigt tillverkade runstenar. Stenen till vänster är till minne av slaget vid Foteviken 1134. I bakgrunden trälhuset, en påminnelse om att vikingatiden inte var lika trevlig för alla...

Asagudarna i Offerlunden

Nu är det dags att gå in genom södra stadsporten, eller som den heter Syndre Port.

Uppifrån vallen får jag denna bild av gatan närmast stranden, Adelgatan

Vid Adelgatans västra sida har vi Garvaregårdens olika delar

Som här rökeriet till vänster och fiskarestugan till höger

På en höjd vid Nordre Port har vi stadens försvarstorn

Det ska man klättra upp i så man får se vikingabyn lide grann från ovan...

...och njuta av utsikten norrut mot Lilla Hammars näs. Öster om näset har vi Foteviken som verkar ha varit en betydelsefull hamn för krigsskepp på vikingatiden

Så vackert och fridfullt såg det ut denna soliga dag

Ett köpmanshus vid Köpmanssträdet

En titt in i köpmannens hus. Brandsläckaren kanske inte är tidsenlig, men kan vara bra att ha...

Smedens hus och verkstad

Vid Smedjesträdet finns också Bagaregården (till vänster)

Strax intill finns Vävaregården

Detta stora hus bär namnet Tinghöll...

...det är här som Kung Björn håller ting och gästabud

Längst fram i hallen är det plats för kungen och hans närmaste

Efter lunch i restaurangen tar jag mig en tur ner till stranden

Utsikten norrut längs näset. Men var är vikingaskeppet?

Här ser vi (i utställningslokalen) lämningar av ett vikingaskepp som hittades på botten i Foteviken. Museets marinarkeologer och båtbyggare gjorde en kopia som fick namnet Erik Emune. När jag var där på onsdagen uppgavs skeppet vara nytjärat, men ännu inte riktigt redo att sättas i sjön...

Så jag fick nöja mig med att ta en bild på ett annat vikingaskepp på en tavla ur utställningen i restaurangen... (men som sagt, snart är Erik Emune i sjön igen, kanske jag gör ett nytt besök).

Hemsida Fotevikens Museum


Bloggar om skåne, kultur