...det okända slottet på Österlen
Lite avsides beläget och dolt för omvärlden ligger Torups slott på Österlen...
Jag ger mig ut på upptäcktsfärd - här har jag just stigit av bussen vid hållplats Vitemölla, Källebacken och cykeln har jag med mig och fortsätter norrut längs väg 9...
Uppför backen och solrosorna blommar i vägkanten...
Vid ängen med forntidsgravhögarna svänger jag vänster...
Först en blick på skyltarna, här får du inte färdas med bil, välkommen till fots innefattar även att cyklister är välkomna, får jag veta senare...
En av högarna på ängen - jag övertygas alltmera om att det här är helig mark...
Strax öppnar sig vyerna - våtmarken Torupa Flo är imponerande stor, trots den långvariga torkan...
...en plats som drar till sig stora mängder fåglar under flyttningstider...
Det är nog ingen slump att gravhögarna ligger just här och att det finns gott om fornminnen i trakten (våtmarker betraktades som ingångar till andra världar)...
Solrosorna lyser upp...
...och kantar vägen mot Torup...
Tillbakablick mot "floarna"...
Till höger om vägen har jag utsikt ner mot Klammersbäckens ravin (som tilltar i djup närmare havet)
Trädridån vid Klammersbäcken...
Jag närmar mig Torup - till höger slakthuset och rakt fram järnvägsbron för museitåget som trafikerar sträckan Brösarp-Sankt Olof...
Tillbakablick under bron...
Föräldrakooperativet Solbacken...
Hus som kanske varit bostäder för anställda på godset...
Nu skymtar jag något bortom parken...
Aldrig tidigare har jag sett detta som kallas Torups slott...
Man hittar nästan inga uppgifter alls på nätet, men de äldsta delarna av slottsbyggnaderna lär vara från 1600-talet...
Även ekonomibyggnaderna...
...är tilltalande...
...och imponerande...
Torups slott ägs av Högestads gods - en av Sveriges största jordbruksegendomar...
Det började med det fideikommiss som inrättades av Christina Piper på 1700-talet...
...idag är det Skånes största enskilda egendom med 13 000 hektar skogs- och jordbruksmark uppdelad mellan godsen Christinehof och Högestad…
Jag närmar mig de västra utkanterna...
...ytterligare fornminnen syns på åkrarna...
Allén som från väster leder upp till slottet...
Utsikt från allén mot havet i öster...
I väster slutar allén vid vägen mellan Vitaby (till vänster) och Ravlunda (höger)…
Jag passerar rakt över Vitabyvägen och in på en mindre väg...
Blomsterfägring följer i vägkanten...
...sen tar björkskog över på vänster sida...
På höger sida öppnar sig sädesfält och jag passerar en gård med namnet Röla…
Nästa avtagsväg till höger leder till Torups ängar - det är just dem jag är lite nyfiken på...
Passerar förbi en gård som jag tror kallas Torupshus…
Här är mycket riktigt ängar...
...där vita kossor betar under ekarnas kronor...
Björnbärssnår i hagen...
Tillbakablick mot civilisationens sista utpost...
Nu tar knotiga ekar över...
...skogen omsluter mig...
Tystnaden lägrar sig - bara en ko råmar långt borta...
De djupa skogarna...
...i det som varit en gång varit utmark...
...och betesmark för djuren...
Lövskogen ersätts av granskog - i den här gläntar tar vägen slut, men jag möter en ensam vandrare som berättar att det finns en liten stig att fortsätta på och att skogen fortsätter långt västerut...
På väg tillbaka österut...
Jag tar en liten paus vid Vitaby kyrka och äter min medhavda matsäck...
Utsikt från kyrkbacken mot havet - sen blir det full rulle nedför backarna österut...
Efter bara en kort stund är jag på väg nedför Möllebacken i Vitemölla...
Hamnen i Vitemölla...
Vy norrut mot Vitemölla strandbackar...
Sen tar jag den sköna strandvägen från Vitemölla till Kivik...
Bilderna från en utflykt till Östra Torup onsdagen den 15 augusti 2018. Sträckan för hela cykelturen uppskattar jag till drygt tio kilometer.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar