De ljuvliga strand-ängarna

...längs havet i öster

Strandängarna är ett pärlband av oaser längs kusten söder om Simrishamn - här bild från Simris strandäng, tidigare utmark till byn Simris, ängarna betas för att hållas öppna och för att bevara de unika ekosystemen...

Jag följer den förnämliga cykelväg som löper skild från vägar längs kusten - vid horisonten syns ön Bornholm...

Jag gör ett lite uppehåll vid ett område i Simrislund, invid Branteviksvägen, där den kambriska sandstenen går i dagen...

Böljeslagsmärken från botten av ett urtida hav som fanns för en halv miljard år sen...

Hittar de här vid vägkanten, ser ut som stjärnblommor...

Det är bara ett stenkast till Horsahallens hällristningar, eller Yxornas häll, en av de mest kända hällristningarna i Skåne och en av de äldsta i Norden (äldre bronsålder, 3 500 år sen) - bland annat finns här bilder av ett femtiotal yxor... 

Här är min favorit, mannen som rest både ceremoniyxa och fallos - kanske i någon religiös fruktbarhetsrit (flera sådana ceremoniyxor har hittats i trakten). Se också tidigare inlägg om Yxornas häll och närbelägna Stenkilsristningen.

Jag fortsätter ytterligare en bit längs kusten och träder in i lugnet på Simris strandäng...

Majsmörblomman har kommit sen jag var här senast...

Backsipporna är på väg ut och de vita mandelblommorna tar över...

Stranden lockar med glittrande hav...

En härlig dag - det blåser från havet, men inte för mycket...

Strandtrift gör skäl för sitt namn och växer nära vattnet...

Ett hav med mycket färg och liv...

Det är en fröjd att bara stå här och sjunka in i detta...

Ängen vill också ha uppmärksamhet...

Mitt öga dras till dessa vita och ljust violetta skönheter...

När jag senare tittar i min flora där hemma tror jag att det är en ängsbräsma - dels att en del går åt det violetta hållet och dels att ståndarknapparna är gula...

Några små försynta blå skönheter bör också framhävas - de här har jag sett förr och en gång lärt mig att kalla Te-veronika...

Alarna, i vars skugga jag ibland sitter på somrarna, har börjat grönska...

Vyn söderut mot Brantevik...

Det vackra och outgrundliga havet i öster...

Det är en härlig tid vi har framför oss av ständiga förändringar där blomstren avlöser varandra...

Jag tar den vägen över våtmarken tillbaka...

...och kan konstatera att några av kabblekorna fortfarande ser fräscha ut...

Jag dröjer lite vid strandkanten innan jag vänder åter till staden...

Bilderna från en utflykt söderut längs kusten under eftermiddagen onsdag 15 maj 2019. Förmiddagen hade jag tillbringat vid stranden norr om Simrishamn. Bilderna från den delen av dagen kan du se här: En dag i solen.