Sista natten i Simrishamn

...farväl till klippan och Österlen

Havet är upprört när jag kommer ner till stranden...

Jag har packat sista flyttlådan, när morgonen gryr går flytten från Simrishamn...

Hur många gånger har jag inte varit här... i ljus och mörker, under alla årstider...

Ljusen tindrar där borta i den lilla staden som är mig så kär...

Vågorna rullar in mot klipporna - som de gjort i tusentals år...

En fridens plats, även i mörker och blåst...

Underbara år har jag haft i Österlens natur och sköna landskap, byar och fiskelägen...

Havet måste få rasa...

Mäktigt...

Jag kommer tillbaka - självklart måste jag återse denna och många andra platser på mitt älskade Österlen...

Bilderna från Vårhallen norr om Simrishamn på kvällen söndag 24 november 2019

Till vilken plats har jag flyttat? Se bilderna från rundvandring i mina nya omgivningar här.

Kirseberg i Malmö

...den lilla staden på backarna

Det gamla vattentornet från 1879 ingår i stadsprofilen för Kirseberg i Malmö...

Det byggdes om till nödbostäder i början av 1900-talet, idag finns det moderna lägenheter här...

Minnesstenen talar om att platsen, som kallas Garnisonsparken eller "Tjyvaparken", använts som soldatkyrkogård, som begravningsplats för fångar på Malmöhus fängelse och längre tillbaka i tiden brände man kvinnor för häxeri här...

En anledning till att man förlade vattentornet just här var att platsen var högt belägen...

Utsikt mot staden från Stora Kirsebergsbacken vid 1800-talets mitt - en stor del av backarna försvann när man använde dem som grustag vid hus- och vägbyggen (bilden hämtad från boken "Backarna - Liv och historia i en förstad", en bok jag varmt rekommenderar)...

Men än kallas Kirseberg i folkmun för Backarna - stigningen syns på sina håll, som här vid Torngatan, en av de första gator som växte fram på den gamla Kirsebergsvången...

Längre upp på Torngatan. Under andra halvan av 1800-talet kom folk från byarna på skånska landsbygden för att söka jobb i fabrikerna och byggde själva sina hus här - Kirseberg växte fram som en arbetarförstad till Malmö...

Vattenverksvägen, som nu går genom hela Kirsebergsstaden uppe på höjden, tillkom i samband med byggandet av vattentornet...

Kirsebergsgatan var en av de första gatorna, och sträckte sig liksom Torngatan över vången och backen från söder mot norr...

Jag kommer ner på norra sidan där Norra Bulltoftavägen går i öst-västlig riktning...

Här finner man bland annat Kirsebergsanstalten, tidigare centralfängelse i Malmö under tiden 1914-2014...

...och Kirsebergsskolan, en gammal och stor grundskola...

Jag vänder tillbaka via Källargatan, som också den löper genom de gamla kvarter som var rivningshotade på sextiotalet, men som räddades av ett aktivt byalag och en stor opinion...

Utsikt Källaregatan...

Här hittar jag Calles plats. Här föddes en Kirsebergsbo som blev världsberömd, Calle Westergren (1895-1958), som tog guldmedalj i brottning i tre olympiader...

Jag zoomar in skylten med de olympiska ringarna...

Från Källargatan kan man bland annat komma in på tvärgatan Korngatan - här Osbergs längor, efter byggherren. De tillkom på 1860-talet, klarade sig undan "sanering" och renoverades på 1970-talet - den gamla misären förvandlades till rena idyllen...

Uppe på Vattenverksvägen igen och fortsätter österut, här en blick ner i Solgatan på vänster sida...

Vid Vattenverksvägen står även Kirsebergs kyrka, en annan av profilbyggnaderna...

Snett mitt emot finns det lilla grönområdet Sperlings hage, förr kallad Tattaredalen...

Vid en annan liten grön plätt på södra sidan om kyrkan hittar jag denna skylt, som handlar om en annan världsberömd Kirsebergsbo, Gustav Freij (1922-1973), som också tog tre olympiska medaljer i brottning...

Jag följer Sandbackegatan söderut - även här ett bevarat område med äldre gatuhus...

En bild med gamla tiders Backabor - just från Sandbackegatan...

Nu kommer jag ner på Södra Bulltoftavägen (som förr gick ut till den lilla byn Bulltofta) - här skådar jag det färgglada kvarteret Östergård, som byggdes som små arbetarbostäder i början av 1900-talet, senare förslummades, men räddades undan rivning och är idag ett attraktivt område...

Gamla SJ-verkstäder minns jag, det var en gång en av Malmös största arbetsplatser - här spåren in till lokstallarna. Nu ska det bli nya verksamheter här...

Passerar gamla stubbamöllan som först byggdes 1654 vid Triangeln, sen flyttades till Kungsparken och sattes upp på Kirseberg 1901...

Min lilla stadsvandring avslutas i Beijers park, en liten oas för backaborna - och kaféet i parken håller fortfarande öppet på helgerna...

Bilderna från liten vandring på Backarna, Kirsebergsstaden i Malmö, lördagen den 30 nov 2019

Österlens museum i Simrishamn

...Ellen Trotzig och landskapet

Vid Storgatan i Simrishamn finner man Österlens museum - inrymt i ena längan av den största av de gamla köpmansgårdarna...

Här träder man in...

...i en av de mysigaste museibutiker jag skådat - hit går jag gärna för att hitta presenter vid olika tillfällen...

Den här gången är jag mest intresserad av att ta del av utställningen Ellen Trotzig och landskapet - här Väg vid Kåseberga backar från 1929...

Ellen Trotzig föddes i Malmö, men växte upp i Simrishamn och bodde där större delen av sitt liv - i år är det 70 år sen hon dog. Här Utsikt över Lilla Rådmansgatan från 1933...

Mycket av sin inspiration fann hon i Österlens landskap och hittade sin egen stil som landskapsmålare - här Rörums backar från 1914...

Utsikt från Simrishamns strand från 1935... (foton gör inte fullständig rättvisa åt bilderna, ska ses i verkligheten på utställningen!)

Motiv från Bäckhalladalen tycker jag är intressant. Det är nämligen så här jag föreställer mig det jag kallar ravinen i Bäckhalladalen, vilket kan vara svårt att se med dagens snår och täta ungskog i den forna betes- och utmarken...

Passerar genom utställningen Bästa Biennalen med fokus på barn och unga...

...för att titta på filmvisning i gamla rian...

Här möter man också funderingar om Ellen Trotzig...

...och hennes sätt att måla...

Ellen Trotzig, 1878-1949 - ja, det är intressant att se denna utställning som pågår året ut...

Jag tittar även lite på den permanenta utställningen Särken först, om kläder och människor på Österlen. Särken var vävd av lin, fanns under fest- och vardagskläder - i sängen och i arbetet var man ibland i bara särken, under den fanns inget mer än hud...

Man fick klä upp sig lite extra när man skulle till stan - man ville ju inte bli utskrattad av köpstafolk...

Före dopet var barnet oskyddat och modern oren - lägg stål i vaggan mot trollen!

Olika typer av brudsilver...

Vid ja-ölet skulle den blivande mannen ha med sig gåvor till bruden...

Den här kistans historia är känd - förste ägarinnan var Pernilla Andersdotter från Vranarp som fick kistan 9 maj 1833...

Vy från muséets trädgård...

En titt in på innergården till Björkegrenska gården - det var här ifrån som affärsmannen och skeppsredaren Johan Daniel Björkegren styrde sin segelfartygsflotta...

I torkrian till höger torkades säden som sen förvarades i den stora magasinslängan Hafreborg där Österlens museum finns idag...

Bilderna från ett besök på Österlens museum fredagen den 28 november 2019. Till utställningarna på Österlens museum är det fri entré.