...when in Europe don´t miss Skurup
Backen med den ensamma tyska lönnen har blivit en symbol för Skurup. För mig är den också ett barndomsminne. Dessutom var jag nyfiken på andra saker som är speciella för orten. Jag bestämde mig för en nostalgiresa, ett återvändande efter många år...
Järnvägsgatan i Skurup - jag minns så väl hur jag som femåring cyklade hit med min mamma. Strax intill låg Hugos Konditori där min pappa jobbade. Redan här upplever man också "Skurups-gotiken" i tegel, byggnadsstilen som skapar intryck av stad
Genom byn går Kyrkogatan som ett viktigt stråk, här med utsikt norrut
Några exempel på "Skurupsgotiken" från 1900-talets början (trevligt att se att man renoverar några av de gamla fina husen)
Villa Rutsbo också vid Kyrkogatan
Villa med två terrasser på Kyrkogatan
Hörnet Kyrkogatan - Södra Torggatan. Jag har för mig att denna byggnad varit både äggcentral och bibliotek.
Exempel på Skurupsgotik från Södergatan
Hörnet Södergatan-Fabriksgatan
En avstickare längs Fabriksgatan till Folkets park där vi finner Folkets hus från 1925
Den numera nedlagda järnvägsstationen. Samhället Skurup tillkom när den s k Grevebanan byggdes 1874. Bebyggelsen uppstod kring stationen och Femkorset där vägar från fyra byar och från slottet Svaneholm strålade samman.
Den här delen av Kyrkogatan hade jag velat titta närmare på, men gatuarbete la hinder i vägen. Hörnhuset med torn är ytterligare ett bra exempel på byggnadsstilen i Skurup.
Kyrkogatan leder naturligtvis fram till medeltidskyrkan och det som var den ursprungliga Skurups kyrkby. Skurup och byarna Sandåkra, Hylteberga och Saritslöv, som alla löd under Svaneholms gods, växte samman till köpingen Skurup när järnvägen kom.
Nära kyrkan ligger också Skurups folkhögskola med sina många utspridda byggnader
Södergatan som jag minns från mina första levnadsår, jag har ett minne av solig femtiotals-sommar när jag sitter i cykelsits och mina föräldrar cyklar den här vägen mot Beddinge strand.
Bild från byn Sandåkra - just den här gatstumpen verkar inte ha förändrats någonting sen 1954 när vi flyttade där ifrån.
Även huset där mina föräldrar hyrde två rum och kök på ovanvåningen verkar vara sig likt
Svaneholmsvägen gick naturligtvis till Svaneholm. Funkisvillorna har jag också ett tydligt barndomsminne av.
...och tog promenader i omgivningarna
Jag avslutar min nostalgitur med ett besök på Zimmermans backe
...med den ensamma tyska lönnen
Utsikten från kullen är också ett barndomsminne
Skurup beskrivs ibland som ett samhälle mellan ås och hav. Åsen ser vi här ifrån i norr och nordost...
...när vi blickar söderut är havet för långt borta för att kunna ses, men Skurup syns desto bättre. Vid horisonten sticker kyrktornet upp.
Sittande under den tyska lönnen avslutar jag mitt reportage från Skurup denna sköna brittsommardag...
Bilderna från en utflykt till Skurup i oktober 2012
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar