onsdag 8 februari 2017

Mera funkis i Malmö

...på spaning efter en tid som flytt
Dagens spaning går från de centrala delarna av stan till de östra. Vi börjar här på Gustav Adolfs torg med att beskåda en av de få byggnader som uppfördes i Gamla Staden under mellankrigstiden. Byggdes som kontor för försäkringsbolaget Fylgia och innehöll dessutom butiker och stora lägenheter. Klätt med klinker från Höganäs. Byggår 1938-39. Arkitekt: Eiler Graebe. Adress: Stora Nygatan 53.

Södra Promenaden 43. Jag vet inte mycket om detta bostadshus i funkisstil. I förgrunden "Det svenska svårmodet" som Gösta Ekman stod modell för.

Siriuspalatset vid Rundelsgatan 15-17. Byggdes 1931. Brukar beskrivas som en funktionalistisk fasad med drag av art deco, en dekorerad variant av funktionalismen.

Österportskolan, Norregatan

Malmö Roddklubb, Slussplan. Båthuset uppfördes 1942.

Framme vid Värnhemstorget. Detta bostadshus i funkisstil uppfördes 1936. Arkitekt: Carl-Axel Stoltz.

Vid Värnhem har vi också den funkisbyggnad som framför alla andra har kallats just "Funkishuset" i Malmö. Beror förmodligen på att det uppfördes 1930, samma år som Stockholmsutställningen pågick.

Stilistiskt sägs huset annars befinna sig på gränsen mellan klassicism och funktionalism.
Arkitekt: Carl E Rosell

Malmgården tar ett helt kvarter mellan Kungsgatan och Drottninggatan. Här fotat från Kungsgatan. När det stod klart 1935 var det Nordens största bostadshus med 350 lägenheter. Malmgården är ett av Sveriges mest kända funkishus.

Här en bild från insidan, från gården där det ursprungligen fanns även tennisbanor. Hög standard var det på lägenheterna med välutrustade kök, öppna spisar och kassaskåp.

Den konstnärliga utsmyckningen i trapphusen var omtalad. Kanske inte så mycket kvar av det idag, men ingångarna är rejäla och rymliga.

Sossarna har i stort sett styrt stan sen 1919. År 1938 fick man 70 procent av rösterna. Kraven på moderna lägenheter var stora från arbetarrörelsen som också tog till sig den modernistiska funktionalismen.
Funktionalismens krav på ljus, luft och rymd präglade Erik Bulow-Hubes stadsplan från 1937.
Bilden ovan är från Ellstorp utmed Sallerupsvägen. Uppfördes 1937-1943.

Vid sin tillkomst var Ellstorp det största bostadsområdet i Malmö och blev stilbildande för fortsatt byggande. På bilden här ser vi uppdelningen i boende i de höga husen och service i envåningsbyggnaderna utmed Sallerupsvägen.
Författaren Björn Ranelid, som vuxit upp i Ellstorp, har skrivit äreminnet till området i sin självbiografiska bok "Till alla människor på jorden och i himlen".

På vägen hem cyklar jag genom Sorgenfri. Här en funkisfasad från mitten av 30-talet på Nobelvägen 64.

På Osbygatan inte långt från Nobeltorget. Funkishusen i Malmö börjar bli gamla nu, de har 70-80 år på nacken. Jag minns fortfarande från min barndom hur de här miljöerna representerade en ljusare framtid.
En väg ut ur smutsen, trångboddheten, slummen. Inte långt härifrån låg nödbostäderna i "Hollywood" som Mary Andersson skrivit om. De revs inte förrän på 60-talet. Du kan förresten hitta ett filmklipp från Malmös Hollywood här.

Bilderna från en stadsvandring i mars 2011

Se också Skånska Resor: Funkis i Malmö


Bloggar om arkitektur, malmö

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar