...två klassiska utflyktsmål i Skåne
Hålnunneörten, som också kallas skånsk nunneört, är utmärkande för nationalparken Dalby Söderskog...
Jag har tagit bussen till Dalby och kommer vandrande på Domkyrkovägen ut ur samhället - här öppnar sig utsikten mot Lundaslätten och jag kan passera över Norrevångsvägen rakt på den lilla avtagsvägen som leder till Dalby Söderskog...
Vid ingången får man veta att detta är Europas minsta nationalpark - den är även Skånes äldsta nationalpark och bildades 1918. På en annan skylt kan man läsa att i Dalby Söderskog har människor samlats i århundraden...
Vid ingången och informationen kan man också lära känna de olika trädarternas stammar. När parken var ny dominerade eken (området hade varit betesmark under lång tid). När betesdjuren försvann och skogen fick utvecklas fritt blev almen dominerande, men den drabbades senare av almsjukan. Idag är asken den dominerande trädslaget - en föränderlig skog med andra ord...
Utsikt mot parkeringen - nationalparken ligger som en oas i den annars hårt brukade jordbruksbygden (tar man buss 159 från Lund stannar den vid hållplats här vid entrén till nationalparken)...
I den södra delen av parken kan man se resterna av en jordvall som det spekuleras kring - kanske har det varit en fornborg eller inhägnaden till en kunglig jaktpark?
Redan när man träder in i parken ser man vilken explosion av vårblommor som äger rum nu; vitsippor, gulsippor, svalört med flera...
Direkt möts man också av karaktärsväxten hålnunneört som finns i en vit och en rosa/röd/lila-variant...
Jag är redo för att gå en stig in bland de resliga trädstammarna - jag väljer den gulmarkerade slingan i södra delen som är 600 meter lång (och man kommer tillbaka till start)...
Det visar sig vara ett bra val, stigen kantas av grönska på marken, mossor och vårblommor i överflöd...
Svalörten, som är tidig om våren, öppnar sig mot solljuset...
Vit hålnunneört - vacker som jag vet inte vad...
Vill man se hålnunneörten så finns den längs hela denna stig...
Vandringen går vidare - nationalparken är populär och en vacker skärtorsdag som denna är det åtskilliga som passar på att komma ut i den vackra naturen...
Den döda veden spelar en viktig roll - den blir bostad och mat åt svampar och insekter...
När man kommit lite mer än halvvägs kan man passa på att titta ner längs den här stigen (som för övrigt leder till Norreskog (närliggande naturreservat) och sen till Skrylle naturreservat)...
Här finns bron över bäcken som rinner genom nationalparken...
...populärt tillhåll för insekter, som i sin tur blir föda åt fiskar och fåglar...
Här invid ån i en skogsglänta fanns den gamla dansbanan - det var här som lokalbefolkningen samlades för att dansa och roa sig på helgerna...
Tillbaka vid entrén drar jag mig norrut...
...och slår in på den så kallade Raka vägen, som går diagonalt genom skogen (såg någonstans att den är ca 700 meter lång)...
Tillbakablick, tystnaden är påtaglig mitt inne i skogen - bryts endast då och då av hackspettarnas idoga arbete...
Jag kan också konstatera att vi nu befinner oss i den begynnande lövsprickningen...
Skogens kretslopp demonstreras...
Jag hittar ständigt nya former av nedbrytande svampar...
Ytterligare ett exempel...
Uppe i nordöstra hörnet av skogen blickar jag ut mot hagmarkerna och Dalby Norreskog på andra sidan...
Även i norra delen av parken stöter jag på hålnunneörten, som nu blivit en favorit...
Jag söker mig ut ur skogen, ut på vägarna och spejar mot norr - här zoomar jag in berget som jag vill återse...
Efter en stunds vandring närmar jag mig - en liten ås med enefälad (betad mark med enebuskar) skymmer bergväggen...
Informationstavla vid Billebjers naturreservat - i texten får man bland annat veta att det lilla berget är en populär utsiktspunkt och har varit ett omtyckt utflyktsmål ända sen 1800-talet...
Vy från sänkan nedanför förkastningsbranten - berget har formen av en yxa och på danska blev det Billebjer (yxa som i bila) som på svenska betyder Yxberget...
Jag vandrar in på enefäladen...
...varifrån man har god utsikt mot klipporna...
Uppe på enefäladen blommar backsipporna - Lundaslätten i bakgrunden...
Backsippor med berget i bakgrunden...
Det glittrande berget...
Utsikt från berget mot sydväst...
...och vy mot öster...
Utsikt mot Dalby och i bakgrunden Romeleåsen...
Zoom in mot Dalby Söderskog i söder...
Kort besök vid det vattenfyllda stenbrottet i Billebjers naturreservat...
På väg tillbaka genom skogens begynnande grönska...
På vandringen tillbaka fångas jag av färgerna i landskapet...
...och blomsterprakten i rabatter vid hus och gårdar...
Bilderna från en utflykt till Dalby Söderskog och Billebjer torsdag 18 april 2018. Jag kom till Dalby med buss 160 från Sjöbo. Från Lund går buss 159 och den stannar vid nationalparkens hållplats. I Söderskogen kan man välja vandringsstigar efter behag (gula leden på 600 meter är lättframkomlig). Det är inga stora avstånd då själva skogen är knappt en kilometer lång och knappt en halv kilometer bred. Till Billebjer är det drygt en kilometer att vandra, räknat från norra delen av skogen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar