Visar inlägg med etikett Billebjer. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Billebjer. Visa alla inlägg

onsdag 1 maj 2019

Billebjer ett utsiktsberg

...på den skånska slätten
Billebjer reser sig högt över det omgivande landskapet nordväst om Dalby - från toppen har man en fantastisk utsikt över Lundaslätten...

Redan på långt håll kan man se den gnistrande bergväggen resa sig - en förkastningsbrant som bildades vid en jordbävning för många miljoner år sen...

Jag kommer gående från Dalby och Dalby Söderskog - när man närmar sig Billebjer döljs berget bakom en ås med enefälad...

Här finns en liten bilparkering...

...och informationstavla om reservatet...

Vy från väster i den lilla sänkan mellan berget och fäladskullen...

Vid mitt besök ligger det en matta av vitsippor i skogspartierna i reservatet...

Jag går upp på enefäladen som betats av djur under lång tid...

Här ifrån har man god utsikt över mot berget...

Här är även chansen god att få se backsippor om våren - slätten i söder...

...och bergväggen i norr...

Backsippor med berget i bakgrunden...

...det gnistrande berget...

Backsippor med Dalby Söderskog i bakgrunden...

Den imponerande bergväggen - namnet Billebjer kommer sig av att man tyckte att berget var format som en yxa, eller bila, på svenska skulle det bli Yxberget...

Utsikt österut från enefäladen - som är betydligt lägre än berget...

Enefäladen hålls öppen av betande djur - en förutsättning för den rika floran och gynnar även fjärilar och andra insekter, läser jag på informationstavlan...

Nu är det backsippor som färgar delar av området i blåviolett - längre fram blommar blodnäva, brudbröd, slåttergubbe och backtimjan i de torra backarna...

Nu är det klippan som gäller...

Vy från öster i sänkan nedanför berget...

Jag följer en stig upp från östra sidan...

...ännu lite högre...

Nu närmar vi oss nog toppen, eller platån där uppe...

...och visst är det så...

Fin utsikt mot Lundaslätten, trots soldis - klara dagar kan man se till Lund, Malmö och Köpenhamn...

Vy ner mot enefäladen och längre bort bland annat Dalby Söderskog...

Utsikten österut...

Zoomad bild mot Dalby och Romeleåsen i bakgrunden...

...och in mot Dalby Söderskog...

Här kan jag stå länge, men försöker slita mig - bara en sista bild uppifrån med de kära backsipporna, som det finns några av även här på berget...

Nu är jag vid det sen länge nedlagda stenbrottet i norra delen av reservatet...

Enligt informationen ska det gå bra att bada här...

Jag drar mig uppåt backen - här blick tillbaka mot stenbrottet...

Marken täcks av vårblommor...

...och skogen är på väg mot den första skira grönskan...

På den här stigen, lite längre västerut, kommer jag tillbaka ner på slätten...

Bilderna från en utflykt till Billebjer torsdag 18 april 2019





Se även Skånska Resor: Dalby Söderskog och Billebjer


fredag 19 april 2019

Dalby Söderskog och Billebjer

...två klassiska utflyktsmål i Skåne
Hålnunneörten, som också kallas skånsk nunneört, är utmärkande för nationalparken Dalby Söderskog...

Jag har tagit bussen till Dalby och kommer vandrande på Domkyrkovägen ut ur samhället - här öppnar sig utsikten mot Lundaslätten och jag kan passera över Norrevångsvägen rakt på den lilla avtagsvägen som leder till Dalby Söderskog...

Vid ingången får man veta att detta är Europas minsta nationalpark - den är även Skånes äldsta nationalpark och bildades 1918. På en annan skylt kan man läsa att i Dalby Söderskog har människor samlats i århundraden...

Vid ingången och informationen kan man också lära känna de olika trädarternas stammar. När parken var ny dominerade eken (området hade varit betesmark under lång tid). När betesdjuren försvann och skogen fick utvecklas fritt blev almen dominerande, men den drabbades senare av almsjukan. Idag är asken den dominerande trädslaget - en föränderlig skog med andra ord...

Utsikt mot parkeringen - nationalparken ligger som en oas i den annars hårt brukade jordbruksbygden (tar man buss 159 från Lund stannar den vid hållplats här vid entrén till nationalparken)...

I den södra delen av parken kan man se resterna av en jordvall som det spekuleras kring - kanske har det varit en fornborg eller inhägnaden till en kunglig jaktpark?

Redan när man träder in i parken ser man vilken explosion av vårblommor som äger rum nu; vitsippor, gulsippor, svalört med flera...

Direkt möts man också av karaktärsväxten hålnunneört som finns i en vit och en rosa/röd/lila-variant...

Jag är redo för att gå en stig in bland de resliga trädstammarna - jag väljer den gulmarkerade slingan i södra delen som är 600 meter lång (och man kommer tillbaka till start)...

Det visar sig vara ett bra val, stigen kantas av grönska på marken, mossor och vårblommor i överflöd...

Svalörten, som är tidig om våren, öppnar sig mot solljuset...

Vit hålnunneört - vacker som jag vet inte vad...

Vill man se hålnunneörten så finns den längs hela denna stig...

Vandringen går vidare - nationalparken är populär och en vacker skärtorsdag som denna är det åtskilliga som passar på att komma ut i den vackra naturen...

Den döda veden spelar en viktig roll - den blir bostad och mat åt svampar och insekter...

När man kommit lite mer än halvvägs kan man passa på att titta ner längs den här stigen (som för övrigt leder till Norreskog (närliggande naturreservat) och sen till Skrylle naturreservat)...

Här finns bron över bäcken som rinner genom nationalparken...

...populärt tillhåll för insekter, som i sin tur blir föda åt fiskar och fåglar...

Här invid ån i en skogsglänta fanns den gamla dansbanan - det var här som lokalbefolkningen samlades för att dansa och roa sig på helgerna...

Tillbaka vid entrén drar jag mig norrut...

...och slår in på den så kallade Raka vägen, som går diagonalt genom skogen (såg någonstans att den är ca 700 meter lång)...

Tillbakablick, tystnaden är påtaglig mitt inne i skogen - bryts endast då och då av hackspettarnas idoga arbete...

Jag kan också konstatera att vi nu befinner oss i den begynnande lövsprickningen...

Skogens kretslopp demonstreras...

Jag hittar ständigt nya former av nedbrytande svampar...

Ytterligare ett exempel...

Uppe i nordöstra hörnet av skogen blickar jag ut mot hagmarkerna och Dalby Norreskog på andra sidan...

Även i norra delen av parken stöter jag på hålnunneörten, som nu blivit en favorit...

Jag söker mig ut ur skogen, ut på vägarna och spejar mot norr - här zoomar jag in berget som jag vill återse...

Efter en stunds vandring närmar jag mig - en liten ås med enefälad (betad mark med enebuskar) skymmer bergväggen...

Informationstavla vid Billebjers naturreservat - i texten får man bland annat veta att det lilla berget är en populär utsiktspunkt och har varit ett omtyckt utflyktsmål ända sen 1800-talet...

Vy från sänkan nedanför förkastningsbranten - berget har formen av en yxa och på danska blev det Billebjer (yxa som i bila) som på svenska betyder Yxberget...

Jag vandrar in på enefäladen...

...varifrån man har god utsikt mot klipporna...

Uppe på enefäladen blommar backsipporna - Lundaslätten i bakgrunden...

Backsippor med berget i bakgrunden...

Det glittrande berget...

Utsikt från berget mot sydväst...

...och vy mot öster...

Utsikt mot Dalby och i bakgrunden Romeleåsen...

Zoom in mot Dalby Söderskog i söder...

Kort besök vid det vattenfyllda stenbrottet i Billebjers naturreservat...

På väg tillbaka genom skogens begynnande grönska...

På vandringen tillbaka fångas jag av färgerna i landskapet...

...och blomsterprakten i rabatter vid hus och gårdar...

Bilderna från en utflykt till Dalby Söderskog och Billebjer torsdag 18 april 2018. Jag kom till Dalby med buss 160 från Sjöbo. Från Lund går buss 159 och den stannar vid nationalparkens hållplats. I Söderskogen kan man välja vandringsstigar efter behag (gula leden på 600 meter är lättframkomlig). Det är inga stora avstånd då själva skogen är knappt en kilometer lång och knappt en halv kilometer bred. Till Billebjer är det drygt en kilometer att vandra, räknat från norra delen av skogen.