Ramshög en gånggrift i Hagestad

...en femtusenårig gigant

Ute på den sydösterlenska slätten, inte långt från kusten och nära Hagestads mosse, finner man den välbevarade megalitgraven Ramshög

Om vi vänder på perspektivet så betraktar vi här platsen från Sandhammarvägen - Ramshögsvägen leder oss sen fram till stenkammargraven...

Redan på håll framträder de tre mäktiga takblocken över kammaren - den mellersta stenens vikt har uppskattats till femton ton...

Passerar på södra sidan...

...tittar på ingången på östra sidan (gånggrifter och dösar har alltid öppningarna mot öster). Tyvärr kan man inte gå in eftersom både gång och kammare är jordfyllda.

Utsikt från Ramshög ner mot Hagestads mosse...

Det är en fin och mäktig grav där människorna en gång begravde sina nära, förrättade offer, genomförde fester och ceremonier. Platsen verkar underhållas, vilket är trevligt att se. Det finns också en informationstavla på platsen...

Här lite information från tavlan...

...och fortsättningen

Bilder på några av fynden som gjorts här

Skiss på hur stenkammargraven ser ut sedd uppifrån

Bild från utgrävningen av kammaren...

...och här bild på gången in till kammaren

Bilderna från ett besök vid Ramshög 21 sept 2017

Se även Skånska Resor: Upptäcktsfärd i Hagestad

Bloggar om historia, kultur,

Carlshögen i Hagestad

...megalitgrav med många fynd

Den en gång i tiden mäktiga Carlshögen, senare berövad sina stora takblock och nu övervuxen och lämnad åt sitt öde...

Den har dock grävts ut vid två tillfällen och till detta ska vi strax återkomma...

Jag hittar fram till högen genom att från Hagestads radby svänga in söderut på Sandhammarvägen...

...där jag snart kan blicka ner mot de södra delarna av slätten. På höger sida svänger man in på en liten väg som nu kallas Kalvhögsvägen (Carlshögen har fått namnet Kalvhög)...

...och här finner man den strax - den går inte att missa. Tyvärr togs takblocken bort redan omkring 1825 till Hagestadsborg för att användas i gårdsbyggnaderna...

Gånggriften grävdes ut av en baron Kurck 1875. Han fann skelettrester och föremål från senneolitisk tid, men ingenting från den tid när graven bör vara byggd...

När Märta Strömberg grävde ut kammaren i modern tid fann man under denna golvbeläggning av stenplattor fynd från betydligt äldre tid...

I Carlshögens undre lager med kammarindelningar fann man skelettdelar från ett femtiotal individer, barn upp till gamla människor, män såväl som kvinnor - alla från mellanneolitisk tid. Gånggriften är alltså omkring femtusen år gammal.

Bilderna från ett besök vid Carlshögen i september 2017. De två sista bilderna är hämtade från Märta Strömbergs bok "Från bågskytt till medeltidsbonde".

Se även Skånska Resor: Upptäcktsfärd i Hagestad

Bloggar om kultur, historia,

Knäbäcksdösen

...spännande fornminne

Knäbäcksdösen ligger mitt inne i det militära övningsområdet på Ravlundafältet

Man kan skåda ner mot närliggande kust och föreställa sig att det här var en god plats för yngre stenålderns bondebefolkning som kom hit för sextusen år sen; möjlighet till svedjebruk, gott om bete för boskap, rika fiskemöjligheter...

...och tillgång till färskvatten från närliggande Knäbäcken som då säkert flödade ymnigare än idag

Knäbäcksdösen ska inte förväxlas med Havängsdösen som ligger några kilometer längre söderut och närmre stranden

Nyare tiders forskning (inte minst genteknikens utveckling) har stärkt tesen att bondebefolkningen invandrade från kontinenten

Det var en megalitbyggande kultur som byggde sina stenmonument längs Skånes kuster som kollektiva gravar, festplatser och revirmarkeringar

Knäbäcksdösen verkar sakna stenar, alternativt har någon/några stenar flyttats. I mitten har funnits en gravkammare och stenarna runt om har markerat kanten på en jordtäckt hög. Ett takblock har funnits över kammaren.

Stenar kan inte tala, men finns det ändå inte ett meddelande inbyggt i dessa megalitgravar, som byggdes under en sjuhundraårsperiod med början för ca 5 600 år sen? Det kan så vara - vi lär oss ständigt nya saker om dessa avlägsna tider och desto mera lär vi om oss själva...

Se också Skånska Resor:

Ravlundafältet

Havängsdösen - mäktigt minne från forna tider

Bloggar om historia, kultur,

Tillbaka till Havängsdösen

...fornminne som fortsätter förundra

Den lär ha dykt upp ur historiens gömmor när vinden förde bort flygsanden från den i mitten av 1800-talet...

I dag vet vi, genom genforskningens framsteg, att det var ättlingar till stenåldersbönder från kontinenten som landsteg i Skåne för sextusen år sen, som byggde dessa megalitgravar längs kusterna

Här hade människor tidigare, under tusentals år, ägnat sig åt jakt, fiske och insamlande av naturens gåvor. Nu kom bönder hit med ett helt annat och färdigt koncept; ett flyttande svedjebruk i liten skala kombinerat med framför allt boskapsskötsel (naturligtvis fick även dessa bönder dryga ut födan med jakt och fiske).

Hur gick det för urinvånarna, alltså jägarna/fiskarna/samlarna? Om bönderna hade med sig en kultur från Mellanöstern och sydöstra Europa, som byggde på kollektiv sammanhållning och ett jämställt, jämlikt och fredligt samhälle...

...fanns det nog förutsättningar för fredlig samexistens. Men hur blev det med invasionen  av stridsyxefolket som ägde rum drygt tusen år efter de första böndernas ankomst? Då handlade det om beridna krigiska herdar från öst med andra uppfattningar om gudar, kvinnor och egendom... Många frågor blir det.

Gravkammarens öppning är, som brukligt i dessa dösar och gånggrifter, mot öster - och som påpekats, här vänd ut mot havet i den riktning där solen går upp vid vår- och höstdagjämningen

Än ruvar denna femtusenfemhundra år gamla dös på hemligheter från det förflutna. Den står där som ett monument över en tusenårig epok som man gärna skulle vilja veta mera om. Vi får säkert anledning att återkomma... Nya upptäckter och omprövning av gamla kan ge ny kunskap.

Bilderna från ett besök i Haväng 18 maj 2017

Se också förra inlägget om Havängsdösen: Havängsdösen - mäktigt minne från forna tider

Bloggar om historia, haväng

Erkes dös

...en gånggrift från bondestenålder

Den kallas Erkes dös, men är en gånggrift med en gravkammare på 3 x 4 meter (som täcks av två stora stenblock) och in till kammaren leder en fem meter lång gång från öster.

Här kan man blicka ner i en del av det som varit själva gravkammaren

Man finner stenkammargraven ungefär halvvägs mellan Västra Torp och Östra Torp inte långt från kusten vid Böste och Smygehuk.

Som man bland annat kan utläsa av informationsskylten så har gånggriften från början legat i en hög där bara takblocken har varit synliga.

Erkes dös byggdes under neolitikum, den yngre stenåldern, då jordbruk och boskapsskötsel infördes. Hur gick det till? Det har länge varit en stridsfråga bland arkeologer och historiker.

Jordbruk/boskapsskötsel kom i bruk i Skåne för sextusen år sen. Var det stenåldersjägarna som omskolade sig själva till bönder eller skedde det genom invandring? Ny genforskning tyder på att det kan vara det senare.

Då var det kanske från andra sidan havet som de första bönderna och boskapsskötarna kom?

Kanske steg de i land där nere vid kusten, drog vidare in i det skogiga landskapet och började ägna sig åt svedjebruk här - för det var så det gick till under lång tid, man brände ner skogen på ett område, odlade ett tag tills jorden var utsugen och fick sen ligga i träda.

Det var ett kringflyttande jordbruk med en del åker, en del skog där djuren kunde beta och en del som fick ligga i träda. Förmodligen rörde man sig över ett stort område (där även gårdarna flyttade runt) som man också hade behov av att hävda revir över.

En mäktig megalitgrav kan ha varit ett revirmärke, men också en hemvist för förfäderna och en samlingsplats för riter och fester.

Läs också Skånska Resor: Från Böste till Smyge

Bloggar om historia, Söderslätt

Gånggriften Gillhög

...en av Skånes bäst bevarade megalitgravar

Ingången till den mäktiga stenkammargraven. Genom den fem och en halv meter långa gången kommer man in i en gravkammare som är ungefär sex gånger två meter stor och som man kan stå upprätt i.

Gillhög hittar man i Barsebäckstrakten, inte långt från Öresund. Ta Pinhättevägen från Löddeköpinge mot havet, när du kommer upp på en höjd så svänger du vänster in på Backagårdsvägen. Snart ser du högen på höger sida.

Gånggriften finns inuti en gravhög som är 25 meter i diameter och 2,5 meter hög. Den har fungerat som gravplats, som en plats för fest och offerriter och kanske också som en revirmarkering.

Informationstavlan berättar för oss att gånggriften är från mitten av bondestenåldern och kan alltså vara mer än femtusen år gammal.

Gillhög är byggd på en höjd där utsikten är fin åt alla håll - här mot väster och Öresund...

...och här inåt land mot öster

Så är det då dags för mig att krypa in i gången - det gäller att huka sig för den är bara cirka en meter hög

Nu har jag kommit in i gravkammaren och tittar tillbaka ut genom gången. Det är bara att hoppas att blocken fortsätter ligga kvar som de gjort under lång tid...

Inne i kammaren är det mörkt, men med kamerablixtens hjälp kan jag ge en bild av hur det ser ut

Det här var inte en grav för någon ensam "kung" eller ens hövding, gånggrifterna var kollektivgravar avsedda för många människor

...och de användes och återanvändes under hundratals år

Vid en undersökning 1932 hittade man skelettmaterial, bärnstenspärlor, krukskärvor och flintredskap

Nu ska jag avsluta mitt besök i stenålderns underjord...

...och krypa ut i 2000-talets skånska novemberkyla

Må Gillhög få stå länge som ett monument över våra försvunna förfäder och förmödrar

Bilderna från en vandring i Barsebäckstrakten måndag 28 november 2016

Wikipedia om Gillhög


Bloggar om historia, gillhög