En utflykt till Svaneholms slott

...och Zimmermans backe

På en holme i naturskön omgivning ligger slottet Svaneholm strax norr om Skurup och E65...

Jag har tagit cykeln med mig på tåget och nu cyklar jag norrut på Kyrkogatan i Skurup...

I "byn som ville vara en stad" finns det gott om fina exempel på tegelgotik...

Jag är nu inne på Svaneholmsvägen - här är det en annan epoks arkitektur som gäller, nämligen funkis-stilen, funktionalismen...

Jag styr in till höger på Elisefredsgatan...

Här ifrån kan man skåda Zimmermans backe - ett landmärke i trakten och en symbol för Skurup...

Jag rundar gården på en liten stig, klättrar uppför backen och kan njuta av härliga vyer i alla väderstreck - vill du se fler bilder och få veta mera om Zimmermans backa, klicka här...

Efter lunch på restaurang Sara (vid järnvägen) styr jag kosan mot norr igen - vid Svaneholmsvägens slut finns en cykelstig som tar mig under E65 och upp vid minnesstenen över Rutger Maclean, legendarisk ägare till Svaneholms slott...

Raka spåret fram till slottsområdet - här bild från slottsparken mot slottet...

Här går det att hyra båt och fiska aborre och gädda...

Slottet är byggt som en fyrlängad borg i tegel - det hus vi ser här på sydvästra sidan är det äldsta av de fyra längorna (byggt i samma stil som Glimmingehus)...

Jag tittar på sjöutsikten en stund, en klar sjö, utan algblomningar med många smådjur och rovfiskar - de senare spelar en nyckelroll, de håller nere antalet fiskar som äter djurplankton, vilket innebär att det blir fler djurplankton som äter växtplankton och man slipper algblomningar...

En titt in genom slottsporten...

Till vänster ingång till restaurangen där man kan äta lunch i veckan och brunch på helgerna. Vemmenhögs härads fornminnes- och hembygdsförening driver en stor del av slottet som museum - sen 1935 ägs slottet av Svaneholms slotts andelsförening...

Jag rör mig ut ur slottsparken...

...och går en liten bit i den här lantliga idyllen...

Strax kommer jag in på andra sidan sjön - här finns också ett par olika slingor, en går runt sjön och kan vara på drygt 1,5 km...

Det så kallade Rökhuset byggdes kring 1870. Husets form kallas åttakappa. Det var från början ett hönshus, sen tjänat som bostad åt kusken, varit café och scouternas lokal - det har dock aldrig varit rökhus för det låg tjugo meter bort, läser jag på skylten...

Man tror att Svaneholms föregångare var en sätesgård som låg vid Skurups kyrka och som på 1530-talet flyttades av Mourids Jepsen Sparre till den holme där Svaneholm ligger idag...

Namnet Svaneholm kom sig av de svanar som häckade på holmen...

Jag följer stigen norrut genom lövskogen...

Den rikliga alsumpskogen är vacker i mina ögon - den är nyttig också, läser jag på en informationsskylt, för den bidrar till reningen av vattnet genom att växterna tar upp överskott av näring...

Man kan få guidad tur genom mobiltelefonen, här finns också flera grillplatser - jag svänger höger...

...för att ta mig en titt vid utsiktsplatsen...

Slottet rakt över - framåt sommaren tillkommer ett hav av blommande vita och gula näckrosor när Svaneholmssjön står i blom...

Det är vackert här - bokskog och alsumpskog...

På väg tillbaka syns slottet mellan trädstammarna...

Under 1600-talet avlöstes familjen Sparre av ätten Gyllenstierna...

Tillbaka i slottsparken. Här ser vi den sydöstra längan som Axel Gyllenstierna lät uppföra - hans plan var att bygga om hela slottet i italiensk barockstil, men det tog stopp vid hans död 1705...

I parken står konstnären Axel Ebbes staty av Rutger Maclean. I mitten av 1700-talet har slottet köpts av Gustav Julius Coyet och när denne dör får Rutger ärva slottet. Han flyttar in 1782 och blir känd som den som genomdriver enskiftet...

Under sommartid är det konserter, utomhusvigslar och andra arrangemang i parken...

Jag går ner till sjön och andas in friden...

...hämtar min cykel och betraktar den härliga grönskan...

...och slår ett sista öga på det gamla slottet innan jag vänder åter till Skurup för att ta en fika på Conditori Centrum innan tåget kommer...

Bilderna från en utflykt till Svaneholms slott söndag 19 maj 2019

Se också Skånska Resor: Zimmermans backe

Wikipedia om Svaneholms slott

Hemsida för Svaneholms slott

Zimmermans backe

...ett speciellt litet naturreservat

Zimmermans backe med den ensamma och pampiga tysklönnen har blivit något av en symbol för Skurup...

Backen med naturreservatet (som bildades 1961) ligger i norra delen av Skurups tätort, man kan nå den på vägar och små stigar från alla håll. Här har jag på min cykel svängt in från Svaneholmsvägen på Elisefredsvägen...

Jag rundar gården på en mindre stig och på andra sidan finns en cykelbana som leder fram till kullen...

Kullen är till största delen uppbyggd av material som isälvar förde med sig under inlandsisens avsmältningsskede...

Namnet på backen kommer från Joachim C F Zimmerman, en lantbrukare som invandrat från tyska Mecklenburg och som odlade marken runt kullen på 1800-talet. Trädet är en tysklönn som planterades av en gårdskarl vid namn Ekdahl från Svaneholms slott...

Trots att toppen bara befinner sig tjugofem meter över omgivningarna har man god utsikt - här söderut över Skurups by...

Vy mot nordöst...

Om man zoomar lite så ser man landskapet upp mot åsen...

Vy ner mot bostadsområdena kring Svaneholmsvägen och där bortom industriområden...

Utsikten mot nordväst - man ser E65 som går strax norr om...

En härlig utsikt och ett vackert gammalt träd...

En tysklönn, eller sykomorlönn, som den också kallas...

När det är snö på vintern så är detta en populär pulkabacke - som kuriosa kan nämnas att under en period på 80-talet fanns det skidlift på kullen och 1985 arrangerades Sveriges sydligaste slalomtävling här...

Bilderna från ett besök på Zimmermans kulle söndag 19 maj 2019

Skurup byn som ville vara en stad

...when in Europe don´t miss Skurup

Backen med den ensamma tyska lönnen har blivit en symbol för Skurup. För mig är den också ett barndomsminne. Dessutom var jag nyfiken på andra saker som är speciella för orten. Jag bestämde mig för en nostalgiresa, ett återvändande efter många år...

Järnvägsgatan i Skurup - jag minns så väl hur jag som femåring cyklade hit med min mamma. Strax intill låg Hugos Konditori där min pappa jobbade. Redan här upplever man också "Skurups-gotiken" i tegel, byggnadsstilen som skapar intryck av stad

Genom byn går Kyrkogatan som ett viktigt stråk, här med utsikt norrut

Några exempel på "Skurupsgotiken" från 1900-talets början (trevligt att se att man renoverar några av de gamla fina husen)

Exempel på utsmyckningar av hörnhus vid Kyrkogatan

Villa Rutsbo också vid Kyrkogatan

Villa med två terrasser på Kyrkogatan

Hörnet Kyrkogatan - Södra Torggatan. Jag har för mig att denna byggnad varit både äggcentral och bibliotek.

Kyrkogatan nära järnvägen

Exempel på Skurupsgotik från Södergatan

Hörnet Södergatan-Fabriksgatan

En avstickare längs Fabriksgatan till Folkets park där vi finner Folkets hus från 1925

Den numera nedlagda järnvägsstationen. Samhället Skurup tillkom när den s k Grevebanan byggdes 1874. Bebyggelsen uppstod kring stationen och Femkorset där vägar från fyra byar och från slottet Svaneholm strålade samman.

Det som förr kallades Femkorset - Kyrkogatan till vänster, Södergatan till höger

Den här delen av Kyrkogatan hade jag velat titta närmare på, men gatuarbete la hinder i vägen. Hörnhuset med torn är ytterligare ett bra exempel på byggnadsstilen i Skurup.

Kyrkogatan leder naturligtvis fram till medeltidskyrkan och det som var den ursprungliga Skurups kyrkby. Skurup och byarna Sandåkra, Hylteberga och Saritslöv, som alla löd under Svaneholms gods, växte samman till köpingen Skurup när järnvägen kom.

 Nära kyrkan ligger också Skurups folkhögskola med sina många utspridda byggnader

Inte minst elevhemmet "Holken" som jag minns väl från mitt gästspel vid folkhögskolan läsåret 1967-68 (jag och min familj flyttade från Skurup när jag var fem år).

Södergatan som jag minns från mina första levnadsår, jag har ett minne av solig femtiotals-sommar när jag sitter i cykelsits och mina föräldrar cyklar den här vägen mot Beddinge strand.

Bild från byn Sandåkra - just den här gatstumpen verkar inte ha förändrats någonting sen 1954 när vi flyttade där ifrån.

Även huset där mina föräldrar hyrde två rum och kök på ovanvåningen verkar vara sig likt

Svaneholmsvägen gick naturligtvis till Svaneholm. Funkisvillorna har jag också ett tydligt barndomsminne av.

Till slottet Svaneholm gjorde familjen utflykter...

...och tog promenader i omgivningarna

Jag avslutar min nostalgitur med ett besök på Zimmermans backe

...med den ensamma tyska lönnen

Utsikten från kullen är också ett barndomsminne

Skurup beskrivs ibland som ett samhälle mellan ås och hav. Åsen ser vi här ifrån i norr och nordost...

...när vi blickar söderut är havet för långt borta för att kunna ses, men Skurup syns desto bättre. Vid horisonten sticker kyrktornet upp.

Sittande under den tyska lönnen avslutar jag mitt reportage från Skurup denna sköna brittsommardag...

Bilderna från en utflykt till Skurup i oktober 2012

Bloggar om skurup, kultur