...en skön plats med historiskt vingesus
På vandring längs Ravlunda byaväg...
Vi tar det från början - när jag stiger av bussen vid Ravlunda är kyrkan det första som faller i ögonen...
Det är Ravlundas mest besökta plats och en av Österlens mest välbesökta - en anledning är naturligtvis den
gamla vackra kyrkan...
...och en tredje är det sköna läget. När Carl von Linné kom hit på sin skånska resa 1749 skrev han: "Ravlunda kyrka låg mycket höglänt, omgiven med de härligaste fält, som sluttade åt alla sidor och änteligen liksom instängdes med de skönaste skogar. Alltså hade hon den härligaste situation, som man i landet finna kunde".
Utsikten ner mot gården Strömshäll i byn...
Om vi går över på östra sidan så kan man se att även kontakten med havet upprätthålls här uppifrån höjden med kyrkan... "den härligaste situation"...
Dags att börja gå nedför Kyrkobacken...
Strax söder om kyrkan träffar man på detta som påminner om en gravhög, men i så fall en märklig placering. Det sägs att detta är resterna av en tidigmedeltida borg med namnet Vallabacken (ej att förväxla med borgen vid Vitaby med samma namn)...
På andra sidan vägen har vi den vackra Genvägen som löper mellan Kyrkobacken och Vitabyvägen...
Här ifrån kan man också se den gamla prästgården...
Den gamla folkskolan, som nu disponeras av
Ravlunda byalag och utgör en mötesplats i byn...
En blick ut över fälten vid skolan och genast upptäcker jag en bronsåldershög - det vimlar av sådana här, liksom andra typer av fornminnen (jag kommer inte att ta upp alla här, skulle behövas en särskild expedition för detta). Det vittnar om den stora betydelse som trakten haft under historiens gång...
Trähus vid Kyrkobacken...
Tillbakablick på Kyrkobacken där den möter Byavägen...
Vy från Byavägen mot kyrkan i norr...
Byavägen övergår så småningom i Stationsvägen som i sin tur mynnar vid Vitabyvägen (passerar detta hus vid Stationsvägen)...
Järnvägen kommer fortfarande in här från Sankt Olof (även om det numera är en museijärnväg) och det finns en plattform där man kan stiga av och på...
...och på andra sidan Vitabyvägen försvinner järnvägen bort mot Brösarps station på andra sidan Verkeåns dalgång. En bit fram på höger sida finns Ravlundabro station, som numera är i privat ägo. Fina bilder från stationen kan du se
här.
Jag följer Vitabyvägen strax söder om byn för att titta på Gamla Ting - högen kallas så för att man tror att det hölls ting här i gamla tider...
Infarten söderifrån till Ravlunda - man ser att hela byn har en "härlig situation" med Verkeåns dalgång och den skogklädda åsen på andra sidan i norr...
Tillbaka vid järnvägsövergången och till höger ser vi ett av industriminnena...
Jag fortsätter norrut på Vitabyvägen...
Ridklubb vid tvärgatan Österkroksvägen...
Vidare på Vitabyvägen: Det går även att hyra cykel på
Ravlunda Cykel...
På väg upp mot stora vägen ser jag ytterligare en av alla dessa ättehögar i grannskapet...
Vitabyvägen ändar i väg 9 som jag följer österut knappt hundra meter och sen svänger jag vänster in på den lilla Havängsvägen, som leder ända ner till havet, Haväng och Ravlundafältet...
I en liten glänta njuter jag mina första blåsippor för året...
Efter cirka 700 meter (där taggtrådsstängslet på vänster sida upphör) lämnar jag vägen och går till vänster ut på ängarna och sätter mig i backen ned mot Verkeåns dalgång för att äta min matsäck...
Detta är en skön plats som jag hittade för länge sen. Där nere, i dalgångens mitt, slingrar sig (meandrar) ån fram på sin färd mot havet...
Till vänster fortsätter dalgången inåt land med Brösarps backar på andra sidan...
Till höger har vi utsikten ned mot Östersjön i öster - Haväng och Ravlundafältet som också hörde till Ravlunda socken. Otaliga fornminnen finns här, liksom spåren efter försvunna byar, ett fiskeläge och en forntida handelsstad...
Bilderna från en vandring i Ravlunda onsdag 18 april 2018. Sträckan jag vandrade i och kring Ravlunda uppskattar jag till lite drygt fyra kilometer.
