En Österlentur

 ...över slätten och tillbaka längs havet

Vi färdas från Ystad österut in på Österlen, över slätten längs väg 9. Ett av målen är Simrishamn (bilden från Östergatan i Simrishamn). Vägen tillbaka går sen längs kustvägen...

När man kommer in på Österlen är första byn Glemmingebro. Här blir det stopp för lunch på Asian Corner...

Interiör från Asian Corner i Glemmingebro...

...och så här snitsigt upplägg blir det på maten...

Nästa by längs väg 9 är Hannas, en liten stilla by samlad längs kyrkan - en av de minsta kyrkorna, men samtidigt en av de finaste på Österlen. Inge Löfström skrev i sin bok om Österlen att "allt i kyrkan är äkta och ursprungligt. Seklerna har här stämt möte. Själva kyrkan är från 1100-talet..."

Färden går vidare genom slättlandskapet, vi passerar stora, välskötta gårdar...

Nästa ort vi kommer till är Hammenhög, som länge var en centralplats för slättbygden med bland annat tingshus, häradsbank och gästgivaregård...

Vi parkerar på torget och ger oss ut på promenad. Vid torget finns också byggnaderna som rymde Bilfirman N H Nilsson - 2009 flyttade Garageprojektet in i lokalerna som förvandlades till en plats för konst, teater, film och musik...

Färgglädje i Hammenhög utmed huvudgatan...

Vi tittar på "En liten bit av Medelhavet", men konstaterar att vi är för sena. Det får bli en annan gång, butik (med keramik och annat) och medelhavsträdgård låter spännande...

Vi svänger in på Skolgatan...

In på en tvärgata ser vi den gamla brandstationen...

Skolgatan går naturligtvis till en skola och här är den: Ursprungligen folkhögskola (som startades 1907), ombildades så småningom till lantmannaskola i förening med lanthushållsskola. Sen blev det vandrarhem och nu har det blivit bostäder...

Efter Hammenhög fortsätter vi längs väg 9 österut, men strax före Vranarp svänger vi vänster och hamnar i Östra Tommarp. Här tittar vi på den gamla kalkugnen från 1862 - kalk har både brutits och bränts under lång tid i Tommarp...

Nu står vi på klosterplatsen och i bakgrunden syns Östra Tommarps nutida kyrka. Här låg under fyrahundra år ett kloster på medeltiden och det var omgivet av en stad med namnet Tumathorp, som var dåtidens maktcentrum på Österlen...

Där har vi byns tidigare folkskola, som idag rymmer andra verksamheter...

Esbjörnska huset, ett typiskt gatuhus från 1700-talet, är väl bevarat såväl ut- som invändigt...

Strax intill står Skolmuséet, inrymt i byns gamla skolhus från 1721...

Vi korsar väg 11 och får en titt på gamla brandstationen i Tommarp...

Sen styr vi nordöst, in på en mindre väg, Gladsaxvägen...

...och den tar oss mycket riktigt fram till den gamla kyrkbyn Gladsax

Gladsax var på medeltiden ett eget län i det danska riket, här fanns till och med en fogdeborg, vars rester går att bese än i våra dar (hittas öster om kyrkan). Nutida begivenheter är bland annat Lönebostället (gården till vänster i bild) som under sommaren har Korvcafé, butik och galleri...

Byns gamla folkskola som idag är privatbostad...

Gamla smedjan och i bakgrunden brandstationen...

Gladsax är högt beläget och när vi fortsätter österut så kan vi vid den röda möllan skåda långt ut över bygden och ut över Östersjön...

När vi passerat byn Gröstorp rullar vi mot Simrishamn som syns där framme...

Snart är vi där och har parkerat. Från Yngve Östbergs väg blickar vi upp mot Sankt Nicolai kyrka, helgad åt sjöfararnas helgon. Kvarteret till vänster brann ner för några år sen och nu kan vi se hur bra det har blivit med återuppbyggnaden. Simrishamn har gamla anor, fyller 900 år nästa år (2023), ersatte så småningom Tumathorp som centrum på Österlen...

En blick längs Lilla Norregatan...

Naturligtvis blir det en tur längs Stora Norregatan med alla de välbevarade pittoreska småhusen i allehanda färger...

De vackra Österlen-dörrarna finns att se på många håll, både här i Simrishamn och ute i fiskelägena...

En titt in på en av innergårdarna på Stora Norregatan...

Man kan vandra länge på smågatorna i dessa genuina kvarter utan att förtröttas...

Stora Rådmansgatan med kyrkan i bakgrunden...

Stortorget rakt fram, gamla rådhuset till vänster...

Storgatan fortsätter ner mot hamnen...

...med allehanda små butiker...

...och uteserveringar...

Här låg Barberare Perssons rakstuga en gång i tiden (från 1893) och här övade Barberare Perssons orkester och idag finns en ny orkester med samma namn...

Hamngatan...

I hamnen slår vi oss ner och äter vår medhavda fika, sen strosar vi runt i hamnkvarteren...

Skepparegatan...

...och Skansgatan - alla husen har sin historia att berätta, det röda på hörnan till exempel är Hembergska gården, en skepparegård från 1810...

Teleskåpskonsten är utvecklad i Simrishamn och på turistbyrån kan man få en särskild broschyr som guide om man vill gå egen konstrunda i stan. Här ett exempel jag hittade när Järnvägsgatan. Fritiof Nilsson Piratens ande svävar naturligtvis över bygden...

Järnvägsgatan tillbaka mot torget och cirkeln är sluten...

Nu styr vi kosan söderut längs kusten, passerar Brantevik och här ser vi fiskeläget Gislövshammar ute på dess lilla udde...

Men vad händer här? Måsarna verkar upphetsade...

Vårbruket är igång och naturligtvis vankas det godbitar för fåglarna...

Vi passerar gårdar i den tilltagande skymningen...

Ättehögar uppe på små åsar påminner om kulturlandskapets långa historia...

Passerar Grosshög strax före...

...fiskeläget Skillinge, som vi nu rullar in i...

...och ut ur - färden fortsätter söderut...

Vi passerar ännu ett fiskeläge, nämligen Örnahusen, som ligger på vänster sida en bit fram...

Nu befinner vi oss på Österlens sydsida och närmar oss Kåseberga...

När vi kommer upp till Ales stenar på Kåsebergaåsen har solen ännu inte gått ner...

Himlen flammar som av eld och stenarna reser sig som silhuetter mot bakgrunden...

Ett magnifikt naturens skådespel på en magisk forntida plats...

En stund efter att solen gått ner förändras panoramat, nya färger tonar fram och molnen belyses underifrån...

Alla bilderna från en Österlentur söndagen den 27 mars 2022