Vandringar i Vik

...en gammal fiskelägesidyll

Uppifrån stora genomfartsvägen får man ingen uppfattning om det gamla fiskelägets idyll - men en blick ner mot "Broddakroken" ger en glimt av den vidunderliga utsikten norrut mot Stenshuvud...

Jag kommer till fots nedför Vikarevägen - förr bara kallad "gadan" - som går i en vid båge ned genom fiskeläget...

På 80-talet fick gator, prång och strädden namn - den här smala avvikaren från Vikarevägen...

...heter Bakfamnen, uppkallad efter yttersta "struden" på ålahomman...

I sin södra del klättrar Vikarevägen åter upp mot stora vägen...

Jag vänder på perspektivet och följer med Vikarevägen tillbaka ner i läget igen...

Passerar tvärgatan Barken Lufras väg...

...fortsätter på Vikarevägen och följer sen skylten mot hamnen...

Den härliga utsikten slår emot en när man kommer fram...

Vy från hamnpiren in mot fiskeläget...

Jag drar mot Broddakroken och passerar detta gamla fina hus...

Vy från Broddakroken (uppkallad efter släkten Brodd)...

Passerar Vilhelminas väg, gatan uppkallad efter skutan Vilhelmina, vars två styrmän bodde här...

Från backarna i norr har man fin utsikt över fiskeläget...

...och nere vid stranden kan man få denna syn norrut mot Stenshuvud (det är här jag sätter mig för att dricka mitt förmiddagskaffe)...

Det går att vandra längs stigen här (och strax ovanför går Skåneleden) och följa den sköna stranden norrut förbi Knäbäckshusen, Rörums strand och upp till nationalparken Stenshuvud...

Utsikten in mot Vik - jag ska göra en promenad genom fiskeläget nära sjösidan och slå ett öga även på stranden söder om Vik...

Beundrar ett välbevarat hus vid gatan som är döpt till "Byahornet"...

Nästan varje hus har en egen täppa, "have" som det heter på gammal skånska och danska, ibland är de omgärdade av stenmurar...

Gata uppkallad efter konstnären Osvald Larsson, som var verksam i Vik. En hel del konstnärer verkar gilla Vik, åtskilliga har varit och är aktiva här...

Hus vid Kapten Tunérs väg (denne kapten var nog mera ett undantag, Vik var aldrig sjöfartsort i stil med Skillinge och Brantevik - vikarna ägnade sig mer åt fisket. Eller som en ortsbo, jag pratade med, sa: "I dessa fattigare trakterna fanns inte lika många rika bönder som kunde satsa på sjöfart").

Passerar ett av de många strädena - det här kallas Bäckastenssträdet...

Nu befinner vi oss längst ner i söder på Häradsuddsvägen...

På den klippiga udden kan man se det väldiga stenblocket som kallas Bäckastenen - det lär ha kastats upp på hällarna av havet vid en våldsam storm...

 Ute på udden finns även den klippformation som kallas Prästens badkar (jag lyckades inte få till någon bra bild, den här är från ett tidigare besök i Vik)...

Den klippiga udden söder om Vik bär namnet Häradsudden eftersom den markerar gränsen mellan Järrestads härad i söder och Albo härad i norr. På norra sidan ligger Vik i lä under backarna och kusten buktar inåt och ger en skyddad hamn (därav också fiskelägets namn)...

Söder om har vi kusten ned mot Baskemölla (här blir perfekt att äta den medhavda matsäcken och jag hittar också strax en bänk att sitta på)...

...och vandringsleden mellan Vik och Baskemölla är ett av de skönaste promenadstråk som jag känner till (se mitt fotoreportage: I de skånska orkidéernas rike)...

I väntan på bussen går jag upp och sätter mig på backen och njuter av utsikten (busshållplatsen finns ett par minuter bort)...

Bilderna från en utflykt till Vik söndag 8 april 2018. Naturligtvis är detta inte något heltäckande reportage om Vik, men jag kan tillägga att det finns nyare bebyggelse också väster om väg 9 och att det finns två golfbanor alldeles intill samhället (med matställen, vilket kan spela roll när man gör utflykt i närheten).

Se även Skånska Resor: Rörum på Österlen



Bloggar om vik, österlen,